Chengdu

Chengdu är huvudstad i den kinesiska provinsen Sichuan som ligger i sydvästra delen av landet och hela stadens yta täcker närmare 1300 kvadratkilometer. Själva namnet Chengdu betyder ordagrant “bli en huvudstad” och namnet hävdas vara detsamma ända sedan staden grundades för över 2000 år sedan. Som många andra städer har Chengdu fått smeknamn under årens gång och staden är idag även känd som “Hibiskusstaden” från det att kejsaren Mengchang som härskade under 900-talet gav order om att plantera blomman runt stadens skyddsmur.

chengdu_118429120

Chengdu räknas vanligen som sydvästra Kinas viktigaste stad med ett totalt invånarantal enligt de senaste undersökningarna på över 14 miljoner och närmare 7 miljoner i själva stadsdistriktet och räknas som landets fjärde största stad. Chengdu har en betydande roll i den sydvästra regionen med tanke på den höga status staden har vad gäller bland annat kultur och utbildning. Under 900-talet lyckades en lokal konstnär sätta Chengdu på den akademiska kartan genom hans initiativ att starta en konstnärlig skola av högre rang. Det var den första kungliga akademin i Kina och konsten har än idag inflytande på Chengdu som erbjuder ett större antal konstmuseum och gallerier. Vad gäller utbildning så har Chengdu även här ett försprång från tidig historia då staden var först i världen med att erbjuda en lokal öppen skola.

Qingdynastin var den sista av Kinas imperier och varade under nästan tre århundranden fram till 1900-talet och under hela perioden pågick en omfattande inflyttning till Chengdu från andra delar av det stora Kina. Detta resulterade i att den lokala kulturen utvidgades och anpassades efter de nyinflyttade invånarnas traditioner och sätt att leva. Det finns idag synliga bevis på denna påtagliga kulturella blandning genom bland annat olika områden som representerar kultur och livsstil från andra platser.

chengdu_98196476

Chengdu har genom historien varit en viktig oas för Kinas litteraturhistoria. Här inspirerades ett antal inflytelserika kinesiska författare och flera stora litterära verk har skapats i Chengdu. Chengduområdet har dessutom ett varierat utbud av natur där man i stadens bergspartier kan uppleva snö och skidåkning och i Chengdus plattare landskap öppnar sig stora vattenrika grönområden. Chengduområdet kan även skryta om duijiangyan i övre delen av Minjuangfloden cirka 60 kilometer från Chengdus stadsdistrikt. Detta projekt är av allt att döma världens äldsta befintliga bevattningssystem.

Cirka en mil från Chengdus stadscentrum finns några av världens viktigaste center för den utrotningshotade jättepandan. Här arbetar forskare och skötare med att föda upp arten och skydda den mot faror som hotar jättepandan från utrotning i det fria.

chengdu_139963975

Chengdus matkultur

Det Sichuanska köket är känt för sitt unika sätt att förena smaker, det söta möter det kryddiga och det sura det starka. I Chengdu finns ett stort utbud av gatuköksmat som är vällagad mat av hög kvalitét men till en billig peng. Det finns med andra ord en matkultur som är värd att prova. En klassisk rätt från det Sichuanska köket är Mapo Tofu som är lagad tofu med biff, i den här rätten blandas smaker på tidigare nämnda sätt. På helgerna är det vanligt att Chengduinvånarna äter med sina familjer och vänner på vad som kallas Nongjiale och är en typ av catering i lantmiljö.

chengdu_164184158

chengdu_181549700

Dujiangyan

Den kinesiska staden Dujiangyan ligger i provinsen Shichuan och ingår i det stora Chengdudistriktet i den sydvästra delen av landet. Staden ligger nordväst om Chengdu och är belägen i ett varierat landskap av vattendrag och berg. Här finns bland annat berget Qingcheng som gjort sig känt genom att vara bland de viktigaste centren för den kinesiska religionen kallad Taoism som i stora drag handlar om filosofi, etik och tro. Invånarantalet i Dujiangyan var år 2010 närmare 660 000 och staden har en total yta på över 1200 kvadratkilometer.

chengdu_16965349

Stadens namn härstammar från det välkända bevattningssystemet med samma namn, vilket går att finna cirka 60 kilometer utanför Dujiagyans centrala del. I över 2000 år har systemet hjälpt hela Sichuanprovinsen att skapa fördelaktiga villkor för jordbruket i trakten genom att kontrollera den över 70 långa Minjiangfloden (även kallad Min floden) och bevattna de torrare landsområden man finner på andra sidan bergen runt Chengdu. Dujiagyans bevattningssystem byggdes omkring 250 år före kristus på order av Shichans (vid den tiden kallades provinsen Shu) guvernör Li Bing som insett att flodområdet led hårt av återkommande översvämingar. Efter att ha studerat problemet kom Bing fram till att orsaken var att det smältvatten som rann ner från bergen runt om Dujiagyan kom i sådan hög fart att det trängde genom vallarna när det nådde plan mark. En vanlig damm skulle kunna ha varit lösningen på översvämningsproblemet men Bing hade vid den tidpunkten fått besked om att farvattnet skulle hållas fritt så att militärtrafiken kunde ta sig fram utan hinder. Detta gjorde att Bing och hans son som även var involverad i projektet fick tänka om och beslutade att en konstgjord vall skulle tillverkas för att ändra riktning på en del av flodens vatten. Bing ville dessutom hitta ett sätt att utnyttja floden maximalt, vilket ledde till projektets andra del, byggandet av en kanal för att leda överflödigt flodvatten till torrare marker och på sätt förbättra jordbruket för byarna runt floden Minjiang. Bevattningssystemet står idag tillsammans med bland annat Terrakottaarméen och Kinesiska muren med på UNESCOs lista över världsarv och är dessutom  skyddad av en rad olika nationella lagar som verkar mot naturförstörelse och andra hot mot denna typ av äkta antika projekt.

chengdu_159209177

Dujiangyan är idag en framstående stad vad gäller industri och näringsliv, något som började ta sig form efter den stora jordbävningen som inträffade i Sichuanprovinsen år 2008 med sitt epicentrum knappt 10 mil från Chengdus stadsdistrikt. Staden drabbades hårt av skalvet som uppnådde 7,5 på richterskalan och var ett av de värsta i Kinas historia. Dödstalet var stort då många människor miste sina liv när byggnader, fabriker och skolor totalt kollapsade. Stadens politiker beslutade att satsa ett stort engagemang för att bygga upp Dujiangyan på nytt och ett långsiktigt mål var att staden skulle bli ett populärt turistmål och erbjuda ett attraktivt näringsliv. Idag är Dujiangyan ett viktigt säte för olika typer av teknologisk industri som exempelvis bioteknik och laserteknologi, flera företag från bland annat den biofarmaceutiska sektorn investerar i projekt och verksamheter med bas i Dujiangyan.

Kuanzhai Ancient Street

Kuanzhai Ancient Street, eller Kuanzhai Lane och Kuanzhai Alley som den även kallas, är ett välbevarat promenadstråk mitt i Chengdu där man kan uppleva staden som den var under Qingdynastin, vilken varade i cirka tre århundranden. Det som idag kallas Kaunzhai var en stad inne i Chengdu som vid den tiden kallades Mancheng eller Shaocheng. 2003 påbörjades återuppbyggandet av det antika stråket genom att områdets traditionella hus och byggnader restaurerades för att skapa en så snarlik och identisk arkitektur som möjligt från Qingdynastins epok. Syftet var att skapa ett kulturellt och kommersiellt område inriktat mot framförallt turism och nöje och idag är Kuanzhai Lane tillsammans med buddhisttemplen Daci och Wenshu tre historiska kulturskyddade områden.

chengdu_3274806

Det antika gatustråket stod efter sin restauration färdigt år 2008 och öppnades upp för turister samma år. Idag andas Kuanzhai Lane historia, kultur och konst i en kontrastrik miljö där det antika blandas med moderna inslag. Kuanzhaiområdet är uppdelat mellan tre parallela gator; Kuan Lane (Kuan betyder bred, men alla gator är tämligen smala), Zhai Lane (zhai betyder smal) och Jing Lane. Tillsammans bildar dessa stråk en kulturell och historisk miljö som ger besökaren en god uppfattning om hur livet såg ut i Chengdu för flera århundranden sedan.

Kuan Lane representerar det mest typiska och traditionella av den lokala kulturen i Chengdu och är även den del som kanske är mest turistinriktad. Kuan Lane återspeglar för besökare på ett tydligt sätt det forna Chengdu genom sin traditionella arkitektur och utsmyckade dekorationer från Qingdynastiepoken och Chengdus folkkultur. Här på Kuan Lane är utbudet av butiker framförallt riktat mot turister och det säljs souvenirer och olika typer av hantverk, framförallt produkter i broderier, siden och keramik. Här kan man sätta sig ner på en av alla de klassiska tesalongerna eller beställa en traditionell Sichuansk måltid på stråkets antika värdshus och tavernor.

chengdu_3274809

Zhai Lane är något smalare än Kuan som gata och vad gäller utbudet av butiker, typer av restauranger och den historiska gestaltningen så skiljer sig de två. Zhai Lane ämnar framförallt att berätta och återge människors fritid och familjeliv under Qingdynastins era. Stråkets återuppbyggda hus med sina gröna tillhörande trädgårdar representerar det privata livet i den gamla tidens Chengdu. Husens trädgårdar består framförallt av det kända kinesiska trädet Ginko som även brukar gå under benämningen “jungfruhår”. Ginkoträdet, eller Ginko biloba som det heter, upptäcktes av människan i uråldrig tid och har än idag en betydande roll i traditionell kinesisk folkmedicin. Trädets nötter används dessutom som en bas i många olika kinesiska maträtter.

chengdu_63601253

Den senaste delen av det anrika Kuanzhaistråket är den som kallas Jing Lane, vilken har byggts upp för att representera det mer moderna samhället. Här upplevs mångkultur i olika slag där den traditionella kinesiska kulturen presenteras i tydlig kontrast mot mer västerländska inslag. Jing Lane erbjuder Kuanzhaistråkets mest trendiga miljö med shopping, mat och fest i fokus. Här trängs modebutiker med internationella cafékedjor och populära barer. Den traditionella Chengduarkitekturen förvandlas nattetid till högljudda och roande barer, restauranger och diskotek.

Xiongmao Jidi – Pandor i Chengdu

Cirka en mil från Chengdus stadskärna ligger Xiongmao Jidi, vilket är ett stort ideellt verksamt center och naturreservat med tillhörande forskningsanläggning som verkar i syftet att bevara och skydda den utrotningshotade jättepandan. Arten med sina karaktäristiska svarta ringar runt ögonen finns nämnd i den kinesiska historien sedan flera tusen år tillbaka och man brukar säga att pandan hör “hemma” i Chengdu eftersom den har sitt riktiga ursprung i just den här delen av Kina. Man ser ofta draken som en klassisk symbol för Kina, men nästan lika ofta kan man se pandan som en symbolisk bild för landet. Ett exempel är pandamaskoten som användes för de olympiska spelen i Peking.

Trots att man den senaste tiden har lyckats till viss del att skydda pandorna så hotas än idag den autentiska miljön där pandan hör hemma genom olika typer av förstörelse som skadar och minskar möjligheterna för djuren att överleva. Hot som till exempel tjuvjakt har minskat rejält de senaste åren men är fortfarande ett pågående problem för världens utrotningshotade arter, däribland jättepandan. Ny bebyggelse av såväl boendekomplex som motorvägar skapar ett oroväckande hot mot pandornas livsmiljö och dessutom resulterar den kraftigt stigande turismen i att den vilda naturen riskerar att förstöras.

Det primära syftet med att hålla pandor i den typ av fångenskap som exempelvis centret i Xiongmao Jidi gör, är att en dag kunna återinföra pandorna till sin vilda livsmiljö så att den “naturliga” populationen kan öka. I samband med öppnandet av centret enade man sig om några stående mål med projektet, bland annat ville man att pandacentret skulle bli ett forsknings -och bevaringscenter av internationella mått där utbildning och information skulle vara i fokus. För att skapa en så optimal livsmiljö som möjligt för de infångade jättepandorna har en stor mängd växter planterats i pandornas reservat och över 10 000 bambubuskage har odlats (bambu är pandans primära diet). Det planeras dessutom att pandacentrets naturområde ska utökas för att maximera möjligheterna att förbereda jättepandorna inför deras framtida liv i det vilda.

För att forskningen och arbetet med att bevara och skydda jättepandorna ska utvecklas och ge resultat samarbetar Xiongmao Jidi med flera olika naturreservat och organisationer runt om i världen, bland annat återfinns samverkande center i Japan, Canada, USA och Storbritannien. Världsnaturfonden arbetar även för att på olika sätt informera om jättepandans hotade situation och ett exempel är bland annat ett pågående projekt där vem som helst kan donera pengar och bli vad som kallas “pandafadder”.

I anslutning till pandacentret Xiongmao Jidi finns även ett museum som öppnade i början av 90-talet med syftet att påverka forskning och utbildning. Man ville framförallt förbättra allmänhetens kunskap om vilda djur och informera människor om hur viktigt det är att skapa goda förutsättningar för och värna om de vilda djuren eftersom människan med väldigt små medel kan göra djurens naturliga livsmiljö omöjlig. Museet som är uppdelat i tre utställningssalar, jättepandans sal, fjärilssalen och salen för ryggradsdjur, är idag ett av få museum för unika och hotade djurarter.