Dagens Peking
Peking, eller Beijing, är huvudstaden i Kina, och ligger på den Nordkinesiska slätten, ett mycket stort jordbruksområde. Staden med sina närmaste omgivningar utgör en egen administrativ enhet med ungefär samma självständighet som provinserna. Den administrativa enheten har cirka 16 miljoner invånare, varar cirka 8 miljoner i själva staden. Antalet invånare är dock flytande. Man beräknar att staden har ytterligare 1-2 miljoner, som bor där utan att de egentligen har uppehållstillstånd. Staden är dock inte Kinas största, det är Shanghai.
Handel och industri
Ända sedan medeltiden har Peking haft en dominerade roll som handelsstad och hantverksstad. Man har en lång tradition av tillverkning av varor tillverkade av ull samt konsthantverk av elfenben, porslin och jade. Först under tiden efter första världskriget växte det fram tung industri, och staden har i dag omfattande industrier inom stål, malm och olja. Det finns en omfattande tillverkning av olika maskiner, som jordbruksmaskiner, bilar, cyklar. Inom de näraliggande provinserna finns mycket bomullsodling, vilket är basen för en stor textilindustri.
Precis som i de flesta storstäder har det vuxit upp stora köpcentrum, som tillsammans med ett mycket stort antal mindre specialaffärer utgör vardaglighandeln.
Peking har en mycket kraftig ekonomisk tillväxt. På den amerikanska listan Fortune Global 500 (som rankar de största företagen i världen) har Peking fler sådana företag än någon annan stad i världen. Välståndet är dock inte särskilt jämt fördelat bland stadens invånare.
Jordbruk
I den yttre delen av den administrativa enheten bedrivs ett intensivt jordbruk, och man försörjer i stort sett staden med grönsaker, frukt, fisk och fågel. Även stora delar av spannmålsbehovet odlas i detta område.
Förhistoria
Redan för en halv miljon år sedan befolkades området av människor. Platsen där Peking ligger är sedan urminnes tid en korsning mellan olika handelsvägar. Stade har funnits på denna plats i minst 2700 år. Under århundraden har det funnit flera städer på denna plats, i många fall som huvudstad i en feodalstat. På 1200-talet började Peking fungera som huvudstad för hela det dåtida kinesiska riket.
Fram till 1200-talet kände västvärlden inte till speciellt mycket om Kina. Den (troligen) venetianske köpmannen Marco Polo gjorde på 1260-talet en resa till Kina. Han berättade bland annat om Peking, som då var under mongoliskt herravälde. Det Marco Polo berättade om Kina ansågs som alltför fantastiskt, och inte många trodde på honom. Först på 1600-talet öppnas förbindelserna upp i någon mån i samband med kristna munkar som kommer till Kina för att missionera.
En stad som Peking har naturligtvis byggts upp och byggts om otaliga gånger, men de flesta av de monument och byggnader som vi i dag förknippar med Peking tillkom under 1400-talet fram till 1700-talet.
Under århundradena har huvudstaden ibland varit en annan än Peking, men sedan 1600-talet och fram till 1900-talet början har Peking oavbrutet varit huvudstad. Under 1900-talet ersattes den tidvis av Nanjing, men är sedan 1849 åter huvudstad.
Namnet Peking
Stadens namn ”i verkligheten” är givetvis ett kinesiskt ord, Beijing. Det kinesiska språket har i väldigt många fall andra ljud än i de västerländska alfabeten. De västerländska munkar som kom till Kina på 1600-talet försökte transkribera de kinesiska ljuden, och angav en ”näraliggande västerländsk stavning”. Dessa munkar kom först till södra Kina, där man talar en annan dialekt än i Peking. Den nyare stavningen, Beijing, anses bättre motsvara ljudbilden i ”standard mandarin”, som nästan kan betraktas som ett riksspråk, i alla fall i officiella sammanhang. I många länder bytte man för några decennier sedan till stavningen Beijing. Emellertid har många stora språk bibehållit den äldre formen. Så till exempel heter staden Pékin på franska, Pekin på spanska och Pechino på italienska. Andra länder, som Tyskland och England använder bägge formerna.
Transporter
Expansionen av Peking tog ytterligare fart efter bildandet av Folkrepubliken Kina år 1949. Eftersom staden utvecklats till ett nav i den kinesiska industrin har behovet av transporter ökat oerhört kraftigt. Man har gjort ambitiösa utbyggnader av järnvägar för längre transporter och bussar och tunnelbanor for transporter inom staden. Flygplatsen är mycket modern, och en av de allra mest trafikerade i världen. Trots detta får trafiken i de mera centrala delarna betecknas som kaotiska. Ett antal ringleder runt staden har något minskat problemet, men i de inre delarna av staden råder ett i princip kontinuerligt trafikkaos.
Peking har varit en stor stad under mycket lång tid. Redan för 1 400 år sedan byggde man stora och avancerade kanalsystem i Kina. En av dessa kanaler, ”Stora Kanalen” går till Peking. Även om dess betydelse minskat används den fortfarande flitigt för transporter. Som en jämförelse är de flesta europeiska kanaler runt 400 år gamla.
Miljö
Med en så snabbväxande ekonomi och stad kommer miljöproblem. I Peking är de betydande, vilket i och för sig också beror på att näraliggande områden förorenar. En stor källa till nedsmutsning är det höga användandet av kol. Det används både för uppvärmning av hus, industrier och för att generera el. Flera gånger per år använder man flygplan för att sprida ut kemikalier som skall göra att moln förvandlas till regnmoln.
Klimat
Peking har i huvudsak ett kontinentalt klimat, med varma, fuktiga somrar och kalla vindar. På sommaren för monsunen från öster in den varma, fuktiga luften, och på vintern kommer det kalla vindar från Sibirien.
Jorderosion i norra och nordvästra Kina orsakar ibland mycket kraftiga sandstormar. Vid svåra sandstormar faller över 50 000 ton sand över staden.
Turism
Kina har i nästan hela sin historia varit ett slutet land. Först på senaste decennierna har man öppnat upp för massturism av västerländskt snitt. Peking har ofattbart mycket konstskatter, och de är oftast huvudnumret för besökare, även om ett mera västerländskt nattliv utvecklas mer och mer. Många av dessa konstskatter har ingen motsvarighet i västvärlden. Som besökare är det lite svårt att fatta hur man kunnat samla ihop så mycket konstskatter.
En av de specialiteter som ofta erbjuds turister är ett besök på Pekings Opera, som är mycket väl känd över hela Kina, och verkligen unik i världen. Föreställningen innehåller sång, dialog, rörelser och akrobatik. Allt är i en slags kodifierad form, där publiken vet att en viss pose har en alldeles specifik mening. I en ”äkta” Peking Opera använder man dessutom ett ålderdomligt språk.
Antalet platser man ”måste” se vid ett besök i Peking kan göras mycket lång, men som ett grundurval
- Förbjudna staden
- Sommarpalatset
- Himmelens Tempel
- Kejsargravarna
- Kinesiska Muren
- Stora Kanalen