Nanjing

Nanjing tillhör de städer som under Kinas långa historia har varit huvudstad i Kina både en och flera gånger. Staden, som tillhör de städer som man brukar kalla ”Kinas fyra antika huvudstäder”, har varit Kinas huvudstad  i sammanlagt nästan 400 år, uppdelat i tio olika epoker.

Nanjings historia

Staden Nanjing märks första gången i historien då det tredje kejsardömet Wu etablerades år 222 f.Kr. Dess huvudstad blev några år senare staden Jianye som är samma stad som dagens Nanjing. I  modern tid har Nanjing fångat världens uppmärksamhet vid två tillfällen. Första gången var vid årsskiftet 1939-40 vid det som kallas ”Massakern i Nanjing”, då japanska soldater under sex veckor dödade hundratusentals invånare i Nanjing. Andra gången var i ett betydligt trevligare sammanhang, nämligen som arrangör av Ungdomsolympiaden 2014.

Nanjing ligger i den bördiga sydostliga delen av landet där jordbruket i alla tider har haft stor betydelse för alla de människor som bor i världens mest tätbefolkade land. Många gånger har det varit landets naturtillgångar som varit avgörande för var en stad kommer att ligga. Så var det säkert också för staden Nanjing som kom att ligga i landets bördigaste del där det fanns goda förutsättningar för att föda en snabbt växande befolkning. Enligt legenden skulle en kung i kejardömet Wu ha hittat en gammal fästning på den plats där staden nu ligger och bestämt att här ska huvudstaden ligga. Den fästningen revs senare och ersattes med den som idag finns i närheten av samhället Songhua.

Många kinesiska städer har under landets långa historia gjort anspråk på att att vara landets huvudstad. Det började redan före kejsartiden under en tidsepok mer än 2000 år före vår tideräkning. Denna strävan att bli Kinas huvudstad ledde  ofta till stridigheter och osämja. Vissa tider hade flera dynastier dubbla huvudstäder och det kan idag vara svårt att avgöra vilken av dem som har haft störst betydelse för landets utveckling.

Senaste gången Nanjing var Kinas huvudstad var i tre perioder under Republiken Kina, första gången bara ett år, år 1912, andra gången mellan åren 1928-1937 och slutligen åren 1945-1949, varefter Peking blev huvudstad i Folkrepubliken Kina.

nanjing_23155615

Klimat, minnesmärken och naturtillgångar

Nanjing är idag en miljonstad med mer än 8 miljoner invånare i staden och dess omgivande samhällen. Staden har under århundradenas lopp utvecklats till vad den är i dag – en av Kinas mest betydelsefulla kommersiella, kulturella och politiska centra med goda förutsättningar att behålla sin ledande roll inom dessa områden även i framtiden. Staden har bevarat många värdefulla minnesmärken ur sin tidigare historia, bland annat stadsmuren från mitten av 1300-talet, som på sin tid krävde omkring 200 000 arbetare för att färdigställas. Den är 48 kilometer lång och välbevarad. Den är idag världens längsta stadsmur.

Bland minnena från Mingperioden finns flera arbeten som har kostat ofattbara insatser av mänsklig arbetskraft. Ett av dessa är det enorma stenblock som finns 15-20 kilometer öster om staden, kallat Yangshan Quarry, beordrat av kejsaren som ville skapa något som skulle bli världens största minnessten. Det ligger nu övergivet i precis det skick det var för 600 år sedan då man insåg att det var helt omöjligt att förflytta.

Klimatet i det område där Nanjing ligger är ett milt subtropiskt klimat, ett klimat som påverkas av de östasiatiska monsunvindarna. De fyra årstiderna är distinkta under året med heta och kvava somrar, kalla och fuktiga vintrar, och däremellan tydligt markerade  vår- och höstperioder. Nanjing  brukar räknas till de städer utefter Yangtze-floden, där man brukar säga att det på sommaren är ”hett som i en bakugn”. Medeltemperaturen under året ligger kring +15 °C. Högsta sommartemperaturen brukar ligga kring +40°C och den lägsta vintertemperaturen ca -17°C.

Under tiden mitten av juni till slutet av juli brukar klimatet påverkas av milda regn under östasiatiska regnperioden som gör att plommonträden liksom i Japan kan slå ut i full blomning. Kraftiga stormar är ovanliga men kan ibland förekomma i slutet av sommaren eller i början av hösten.

I slutet av 2013 började ett område i östra Kina att få problem med de många industriernas luftföroreningar och gasutsläpp från de miljontals motorfordon som finns i Kina. Stillastående luft bidrog till att många städer i sydöstra delen av landet, bland dem Nanjing, täcktes av ett tjockt dimtäcke som många människor uppfattar som skadligt för hälsan.

Nanjing är rikligt försett med naturtillgångar av olika slag vilket bland annat omfattar mer än 40 olika mineraler. Bland dem finns järn- och svavelfyndigheter som täcker en stor del av landets behov. Fyndigheter av strontium räknas till de rikligaste i hela sydöstra och östra Asien.

nanjing_105426386

Industrier i dagens Nanjing

Nanjing har i hundratals år betraktats som ett industriellt centrum för tillverkning av textilier och mynt. Under Mingperioden utvecklades industrierna i Nanjing ytterligare, vilket gjorde att Nanjing länge betraktades som en av de mest framgångsrika industristäderna i världen. Det blev den ledande industristaden  när det gällde tillverkning av textilier och mynt, men också när det gällde tryckning, skeppsbyggnad och en rad andra områden.

Under den första hälften av 1900-talet ändrade staden sin profil från att i första hand ha varit ett centrum för tillverkning av materiella produkter till att bli ett centrum för produktion av livsmedel och ett centrum för den snabbt växande nöjesindustrin. Under 1950-talet investerade landet stora pengar på statsägda industrier i Nanjing i en nationell plan för att göra landet till ett ledande land inom till exempel ny teknologi och för utveckling och tillverkning av moderna fordon. Idag finner man i Nanjing flera stora internationella företag som är välkända i hela världen.

Kommunikationer, vägar, flyg och järnväg

Kina är idag ett land med väl utvecklade kommunikationer, både vad gäller vägar, flyg och järnväg. Nanjing har en egen flygterminal med goda förbindelser både vad gäller inrikesflyget och internationella flygförbindelser. Många vägar är numera förstklassiga dubbelfiliga motorvägar. Järnvägsnätet omfattar idag fem hastighetslinjer som trafikeras av tåg med en maxhastighet av 300 kilometer i timmen, bland dessa en förbindelse mellan Nanjing och Shanghai. Planer fanns att bygga fler hastighetsbanor i Kina, men en allvarlig tågolycka år 2011 gjorde att man sköt dessa planer på framtiden.

Zijin Shan – det purpurfärgade berget

Zijin Shan, ofta kallat ”det purpurfärgade berget”, finns i provinsen Nanjing öster om staden Nanjing. Det vackra namnet har berget fått eftersom dess topp ofta är insvept av mystiska purpurröda och guldfärgade moln. Det är inte något stort berg, endast 447 meter högt och 30 meter på dess lägsta punkt. Detta lilla berg med dess fantasieggande namn har ofta haft ett samband med många historiska tilldragelser både i gammal och modern tid. Berget var från början känt under namnet Bell Mountain men det kallades också Mount Jiang efter namnet Zijinshan som litterärt betyder ¨Purpur-Guld-Berget¨. Idag finns över 200 olika saker av kulturellt och vetenskapligt intresse för bland annat turister på och runt omkring berget. På och alldeles i närheten av  berget finns numera ett antal nationella forskningsinstitut med anknytning till landets universitet.

Zijin Shan observatorium

Enligt gammal folktro kommer det man önskar när en stjärna faller också att slå in. Det må vara att detta bara är ett önsketänkande men det kan också visa vilken betydelse tecknen på himlen har haft för människor i alla tider. Denna nyfikenhet på himlens fenomen bidrog säkert till att man 1934 byggde ett observatorium på Zijin Shan.

Redan från början väckte observatoriet stor beundran för dess storslagna arkitektur, för de ovanliga instrumenten och för dess bibliotek med ett överflöd av böcker. Bland instrumenten fanns det ett tyskt 20-centimeters teleskop och ett passageinstrument från Schweiz som båda tillhörde den tidens mest avancerade astronomiska instrument. Dessa instrument och flera från den tiden finns fortfarande kvar att beskåda, till exempel det som på engelska heter ”armillary sphere”, det vill säga sfäriska modeller av himlavalvet. Ett av de sfäriska modeller man här kan se är från en mycket gammal tid, från Eastern Handynastin (25-220) gjort för att åskådliggöra stjärnornas läge. Det är inte bara ett vetenskapligt instrument utan också ett utsökt hantverk med drakfigurer i dess fyra hörn och blommor i dess fundament. Det är gjort av astronomen Guo Sjoujing som levde under Yuandynastin. Hans arbete blev en förbättring av de instrument som tidigare fanns både vad gäller precision och användning. Kina var tidigt ute när det gäller forskning inom det astronomiska området. Redan tusen år före vår tideräkning kände man i Kina till vad som kallas Gnomon, det vill säga ett instrument som använde solskuggor för  att finna exakta vinklar. Soluret är ett exempel på vad gnomon kan användas till. Kina var det första land i världen som med hjälp av astronomiska instrument kunde fastställa årets längd till 365,25 dagar.

nanjing_203084587

Zijin Shan idag

Zijin Shan observatorium som under lång tid har varit ett centrum för avancerad astronomisk forskning har numera fått en helt annan inriktning, nämligen som ett centrum för förmedling av populärvetenskaplig kunskap. Orsaken till förändringen är de allvarliga luftföroreningarna kring Nanjing som omöjliggjort alla astronmiska observationer. Zijin Shan med det vackra namnet ”det purpurfärgade berget” får i dag betraktas som en nationell tillgång endast när det gäller förmedling av kunskap inom det populärvetenskapliga området. Som sådan har Zijin Shan blivit ett intressant mål för turister som här finner allt vad en turist behöver bland annat vad gäller restauranger, hotell och butiker.

Confucius tempel

Nanjing Confucius Tempel (Fucimiau) uppfördes  under Songdynstin (1127-1279) närmare bestämt år 1034. Det var tänkt som en plats för att ära och vörda Confucius, den store filosofen och tänkaren i det gamla Kina. Det har under århundradenas lopp utsatts för omfattande skador och har flera gånger behövts repareras, senaste gången var 1937 då japanska soldater brände templet som blev helt förstört. År 1984 byggdes templet upp på nytt och det fick då sitt nuvarande utseende med en byggnadsstil från Ming- (1368-1644) och Quingdynastin (1644-1911). Det gällde både själva templet och andra byggnader, till exempel  Jingnan Gongyan, som är en plats för forskning om kejsartiden samt Xue Gong som är den kejserliga akademins huvudbyggnad. Det ursprungliga Nanjing Confucius Tempel är därmed borta, men av gammal vana  kallar man det fortfarande för Nanjing Confucius Tempel.

Framför templet flyter floden Qin Hua River där turister och andra besökare kan göra båtutflykter. Och vill man träffa Confucius kan man numera göra det i den väldiga Dachenghallen där man har Kinas största bild av filosofen Confucius. Här finner man också 38 vackra tavlor med anknytning till Confucius, gjorda av ädelstenar, guld och silver. Utanför hallen finns en bronsstaty av Confucius samt marmorstatyer av hans åtta lärjungar.

En intressant inblick i hur  kinesiska ledare förr i tiden valde ut sina ämbetsmän får man om man besöker Jiangnan Gongyuan vars utveckling går tillbaka till södra Songdynastin (420-589). Jiangnan Gongyuan utvecklades med tiden till att bli landets största och första skola för att avlägga examensprov för att visa om man passade för ett visst arbete. Huvudbyggnaden i Gongyuan är  trevåningsbyggnaden ”Mingyuan Tower” som numera är ett museum på temat examensprov. Här kan man på skoj pröva sig själv och se vad man duger till. Det var här man under Jindynastin anlade Nanjings kejserliga universitet (år 317). Detta var på sin tid en plats för högt utbildade och välkända personer som gärna valde att bo här.

Runt omkring templet finns i dag många turistbutiker, snackbarer, restauranger och kaféer. De är alla uppförda i klassisk Ming- och Quingstil med uppsvängda tak och vitkalkade väggar.

nanjing_239954374

Kinesisk arkitektur

För 8000 år sedan, under Kinas stenålder, lades grunden till den klassiska kinesiska arkitekturen. I centrala Kina, nära Gula floden och staden Xi’an har man gjort utgrävningar av byn Banpu. Man fann då att husen på den tiden hade varit runda eller fyrkantiga och byggda av lokalt material. Alla hus var på den tiden vända mot söder. Vad som är typiskt för den klassiska kinesiska arkitekturen är de uppsvängda taken som blev vanliga långt senare i historien. Användandet av trä i konstruktionen möjliggjorde takens karaktäristiska uppsvängda form. Många undrar varför och många har sina egna förklaringar. Det finns en del människor som tror att uppsvängda tak användes för att onda andar inte skulle få fotfäste på taket utan halka av och kastas iväg. Den troligaste anledningen är snarare estetisk. Ett uppsvängt tak ger ett lätt och svävande intryck. Formen har dessutom den fördelen att den minskar luftvolymen inuti huset. Det blir mindre luft att värma upp jämfört med en rak takstol.